Måndag.

Måndag.

Nu råder det otvivelaktigt sibirisk vinter i Berlin . Det första jag gör när jag satt foten utanför dörren är att jämra mig över hur förbaskat kallt det är. Det är så kallt att min telefon i protest mot denna extrema väderlek stänger av sig själv om jag låter den vara ute i det fria längre än 5 sekunder (eller så behöver jag kanske en ny?!). Jag minns när jag kom till Berlin för ganska exakt tre år sedan, den första tiden ägnade jag helt och hållet åt att frysa. Jag kände mig som en stelfrusen pinne under ett helt kvartal. Den berlinska kylan är inget för veklingar! Rå, rivig och genomträngande är vad den är.

Kollwitzstrasse/Sredzkistrasse

Det blev ändå en rejäl runda i gott sällskap. Hemligheten är att man inte får stanna upp – då hinner man tänka efter och inse hur fruktansvärt kallt det är. Okej då, ett kaffestopp får man faktiskt unna sig, utan min dagliga dos java är jag inte mycket att hänga i granen. Idag hade cafét Sowohl als auch äran att servera oss. Varmt och mysigt för kalla dagar som dessa!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Zu verschenken (Bortskänkes)

Här är den i egen hög person! Högen med bråte jag talade om. Men jag vill verkligen understryka att detta är en mycket organiserad sådan hög. Här har någon kärleksfullt laminerat skylten och tagit sig tid att ställa ut allt i en plastback på en stol! Inte illa i jämförelse med alla loppätna fåtöljer, TV-spelskonsoler anno 1990 och gud vet vad… Nåväl, snart är måndagen ur världen i alla fall. Det känns härligt, jag har så länge jag kan minnas  känt mig lite illa till mods på måndagar, och är nog knappast ensam om det.

Ha en bra start på veckan!

Share on Facebook6Share on Google+0Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn0Pin on Pinterest0

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *