Berlinsk service i ett nötskal

Berlinsk service i ett nötskal

Den här fredagen började på riktigt berlinskt manér – knappt hade jag hunnit komma ut på gatan innan jag fick dagens första avhyvling. Jag hade precis klivit in i hissen för att ta mig och barnvagn till tunnelbanan, varpå jag hör ett ilsket ryt precis innan dörrarna hann stängas. “Du Trottel!!!” (idiot ungefär) hinner jag höra, innan hissen åker uppåt, och jag hinner precis skymta en tant som är så arg att näsborrarna fladdrar av hennes häftiga frustningar. Jag rycker på axlarna samtidigt som jag ler vänligt, som för att uttrycka “hoppsan, du får ta nästa hiss”. Så typiskt svenskt – alltid ska jag vara så jäkla tillmötesgående – oavsett situation!

Som gammal servicemedarbetare får man verkligen krupp av att gå i affärer i Berlin , inte alltid men tyvärr allt för ofta. Jag har ofta lekt med tanken att jag borde starta något slags företag med inriktning på att hjälpa butiker att förbättra sin service gentemot kunderna. Sedan kommer jag på att det nog är en dålig idé, vem skulle vilja förbättra servicen mot kunderna? Trams!  Hur många gånger har man  inte varit inne på en butik som enda kund med känslan av att man bara vill gå fram och be om ursäkt för sin existens. Ibland undrar jag verkligen om medarbetarna har förstått grejen med det här att det är genom kunderna som de faktiskt är kapabla att ens ha ett arbete i butiken/restaurangen/etc? Hur många gånger har man inte blivit bemött med suckar och himlande ögon när man har frågat eller bett om något? Detta var nämligen nästa mindre lyckliga händelse jag råkade ut för idag. Jag var inne på en klädbutik  i området i närheten av Hackescher Markt (jaja, jag får väl nästan skylla mig själv, detta område är ökänt för sin bristande servicekänsla) och ville prova några jackor. Det första jag reagerar på är att man inte ens blir bemött med en hälsning eller ett leende – återigen vill jag understryka att jag var dagens första och enda kund. För det andra frågade jag medarbetaren om de hade jackan i en annan storlek jag efterfrågade varpå denne mumlar något ohörbart. “Ursäkta?” säger jag, i en vänlig ton. “NEJ!!! Det som finns hänger redan här, sa jag!!!” basunerar denne ut med en upprörd min. Berlinsk service i ett nötskal!

Jag avslutar med ett par våriga bilder för att lätta upp stämningen lite.

Trevlig helg!

Arkonaplatz
Arkonaplatz
Zionkirche
Zionkirche
Share on Facebook0Share on Google+0Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn0Pin on Pinterest0

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *